Blogg
Att äga en bĂĄt är en dröm för mĂĄnga, men vad kostar det egentligen? Kostnaderna sträcker sig lĂĄngt över inköpspriset och varierar beroende pĂĄ bĂĄtens storlek, typ och användning. I denna artikel gĂĄr vi igenom vad du behöver tänka pĂĄ angĂĄende kostnaderna för bĂĄtägande, samt om det är bättre att äga bĂĄten ensam eller att dela den med andra. Sammanfattning av artikeln om kostnader att äga en bĂĄt Finansieringsalternativ Huvudkostnader för bĂĄtägande Ă„ga bĂĄt ensam eller tillsammans Kostnadsmodeller för olika bĂĄtar Dolda kostnader Sammanfattning Finansieringsalternativ vid bĂĄtköp För dig som överväger att finansiera ditt bĂĄtköp kan det vara klokt att…
BĂĄt och marin – Hur pĂĄverkar olika typer av bĂĄtar marinlivet? Det är ingen hemlighet att bĂĄtar har stor inverkan pĂĄ marinlivet. Det gäller allt ifrĂĄn olika typer av bĂĄtar till hur vi beter oss pĂĄ havet. Läs vidare om: SegelbĂĄt vs motorbĂĄt pĂĄverkan marinlivet SĂĄ stor skillnad gör solceller pĂĄ en segelbĂĄt SĂĄ gör du bĂĄtlivet mer klimatsmart FörstĂĄ problemet med avfall frĂĄn fritidsbĂĄtar SĂĄ kan fiskebĂĄtar pĂĄverka det marina SegelbĂĄt vs motorbĂĄt – vilken bĂĄttyp har störst pĂĄverkan pĂĄ marina livet? Det har visat sig att bĂĄde segelbĂĄtar och motorbĂĄtar pĂĄverkar marina livet men pĂĄ olika sätt. SegelbĂĄten har…
Det finns mĂĄnga dyra fiskar i världens alla sjöar och hav. De 5 mest pĂĄkostade av dessa kommer vi att prata mer om i den här artikeln. Avslutningsvis uppmärksammar vi även hur du kan finansiera en särskilt dyr och exklusiv fisk. Vilken är den dyraste fisken? Den dyraste fisken i världen är platinum arowana, och kostar cirka 400 000 kronor. Platinum arowana är främst pĂĄkostad för att fiskarten är ovanlig, men även för att fiskarten är mycket smart. Platinum arowana-fiskar bär dessutom pĂĄ en genetisk mutation, som gör att de är exklusiva. Det förtydligar mĂĄnga källor, inklusive New York Post….
Havet är djupt. Men det är ocksĂĄ fullt av spektakulära varelser. Fiskar, koraller, snäckor och mycket mer. Marinlivet är verkligen nĂĄgot värt att fördjupa sig inom, oftast inser man att det finns mycket man inte visste fanns. Det finns vackra vyer inom marinlivet, exempelvis koraller, djupa hav, innesjöar och forsar. Idag tänkte vi se pĂĄ lite unikare ting pĂĄ havets djup. Vi är säkra pĂĄ att vi kan berätta om fiskar du förmodligen inte visste fanns! Vissa är finare än andra.. Världens fulaste fisk – Blobfisken Visste du vilken världens fulaste fisk är? Blobfisken sĂĄklart. Blobfish som den heter pĂĄ engelska,…
Havet är en viktig källa till liv pĂĄ jorden och människan har sedan länge utnyttjat dess resurser, dels i form av mat sĂĄsom rĂĄa fiskar, dels i form av energi sĂĄsom vind, forsar och vĂĄgor. I mĂĄnga fall är det möjligt att omvandla energi som vi har i vattnet till värme och elektricitet som gĂĄr att använda i vĂĄra hem. I denna artikel fĂĄr du lära dig mer om hur vi tar del av den energi som havet skapar. Hur fungerar vattenkraft? För att kunna utnyttja det som vanligen benämns vattenkraft krävs ett strömmande vattenflöde och gärna en naturlig nivĂĄskillnad…
SĂĄvitt vi vet är Marianergraven världens djupaste djuphavsgrav. Punkten längst frĂĄn vattenytan är med 25 meters felmarginal 11 034 meter djup. För att sätta det mĂĄttet i perspektiv har det konstaterats att den är djupare än vad Mount Everest, världens högsta berg ovanför vattenytan, är högt.  Vad är en djuphavsgrav? Jorden är uppbyggd av mellan tolv och fjorton sĂĄ kallade tektoniska plattor som flyter runt pĂĄ den heta lava som befinner sig i jordens inre. Eftersom lavan hela tiden ”kokar” tränger den sig ibland igenom springorna mellan plattorna och pressar dem sĂĄledes frĂĄn varandra. PĂĄ sĂĄ sätt bildas ocksĂĄ…
Den som är intresserad av fiskar, havet och marint liv i allmänhet är kanske särskilt nyfiken pĂĄ vilka fiskar som är godast. Vi har nog alla vĂĄr favorit bland de vanligaste fiskarterna som lax, torsk och sill, men har du testat dem rĂĄa? Det ger definitivt en helt annan smakupplevelse och faktum är att de flesta fiskar gĂĄr att äta rĂĄa utan nĂĄgra omständliga förberedelser.  Variation förnöjer  Livsmedelsverket uppmanar till intag av olika sorters fisk mellan tvĂĄ och tre gĂĄnger i veckan. Det är bra att variera mellan fiskarter, men ocksĂĄ att äta dem pĂĄ olika sätt. Om du…
Det korta svaret pĂĄ den frĂĄgan är ”ja och nej”. Det lĂĄnga svaret är lite mer komplicerat och för att förklara är det viktigt att först och främst tydliggöra distinktionen mellan sötvattens- och saltvattensfiskar.  Sötvatten och saltvatten Beroende pĂĄ i vilken miljö fiskarterna lever har deras kroppar utvecklat olika sätt att ta upp och reglera vattenmängden i deras kroppar. Floder, sjöar och vattendrag bestĂĄr generellt av sötvatten. Drygt 41 procent av alla fiskarter lever i sötvatten, trots att detta endast upptar 2,5 procent av allt vatten pĂĄ jorden. Resterande arter lever i saltvatten.  Skillnader i upptag Hos sötvattensfiskar…
Vad en fisk äter beror pĂĄ vilken typ av fisk det är. I denna artikel har de kategoriserats efter vilken typ av föda de intar. Rovfiskar En majoritet av fiskar är rovdjur och äter därför andra organismer, som plankton, anemoner, kräftdjur eller mindre fiskar. NĂĄgra av de vanligaste fiskarna vi äter är rovfiskar, exempelvis lax, olika torskfiskar, sill samt gädda. Rovfiskar använder sig av nĂĄgon av tvĂĄ huvudsakliga strategier för att finna föda. Aktiv jakt Aktiv jakt innebär att fisken söker upp sitt byte i syfte att attackera. Exempelvis hajar använder sig av denna metod. Det finns även olika typer…
Det är stora skillnader mellan att andas i luft, som människor och de flesta andra däggdjur gör, och att andas under vatten. För att vara anpassade till vattenliv har fiskar därför ett andningssystem som markant skiljer sig frĂĄn människors.  Att andas i vatten Vatten innehĂĄller syre och även fiskar andas alltsĂĄ denna gas. Skillnaden mellan luft och vatten är att luften innehĂĄller betydligt mycket mer syre än vatten. För att hantera den mindre mängden syrgas i vattnet andas fiskar med gälar. En gäl kan definieras som ett förgrenat andningsorgan som buktar ut frĂĄn djurets kropp. Fiskar tar in andningsvatten…
Â