Såvitt vi vet är Marianergraven världens djupaste djuphavsgrav. Punkten längst från vattenytan är med 25 meters felmarginal 11 034 meter djup. För att sätta det måttet i perspektiv har det konstaterats att den är djupare än vad Mount Everest, världens högsta berg ovanför vattenytan, är högt.
Vad är en djuphavsgrav?
Jorden är uppbyggd av mellan tolv och fjorton så kallade tektoniska plattor som flyter runt på den heta lava som befinner sig i jordens inre. Eftersom lavan hela tiden ”kokar” tränger den sig ibland igenom springorna mellan plattorna och pressar dem således från varandra. På så sätt bildas också nya plattor av bottenskorpa.
När en ny platta bildas pressar den andra plattor mot varandra. Detta sker med en hastighet av några centimeter per år, vilket kan tyckas inte vara särskilt märkvärdigt, men när det tillåts pågå under miljontals år blir effekterna stora. Till exempel bildades Marianergraven för 150 miljoner år sedan.
De äldsta plattorna är vanligen de tyngsta grund av slam som lagt sig på havsbottnen. När nya plattor pressar de tunga, äldre plattorna mot varandra kilar den tyngre av dem sig in under den andra. Detta kallas för subduktion och är processen som bildar djuphavsgravar. I samband med detta uppkommer även vulkaner och jordskalv. Bara i Marianergraven uppstår årligen ungefär 100 jordskalv på grund av att de tektoniska plattorna rör sig.
Marianergraven bildades eftersom Stillahavsplattan pressades in under den Filippinska plattan. Sedan denna djuphavsgrav blev känd för människan har fyra undervattensfarkoster besökt Challengerdjupet, vilket är namnet på den djupaste punkten i Marianergraven.
Finns det liv i Marianergraven?
De två första personerna som år 1960 tog sig ned till Challengerdjupet påstod sig ha sett en levande plattfisk. Huruvida detta stämmer har debatterats, men när det 1995 gjordes en obemannad resa ned till djupet togs bilder på bland annat en räka och en sjögurka. Även regissören James Cameron, den senaste personen som tog sig ned, rapporterade att han såg en räkliknande art.
Anledningen till att det finns så lite liv på denna plats är huvudsakligen brist på ljus. Den så kallade mörkerzonen börjar vid ungefär 1 000 meters djup och därefter kan endast djur med ekolokalisering leva. Såvida dessa inte ingår i dess föda, håller sig de flesta fiskar och andra djur därifrån. Det finns dock vissa djur, som kaskelotvalen, som dyker så djupt som 2 250 meter i jakten på sin favoritföda bläckfisk. Den så kallade dumbobläckfisken är den allra mest djupgående av sin art och har hittats på ett djup av 7 000 meter.
Pågående forskning
I dagsläget är det mycket få undervattensfarkoster som klarar att ta sig djupare än 6 000 meter. Därför är en stor del av havsbottnen fortfarande oupptäckt och det finns mycket vi inte vet. Faktum är att uppskattningsvis 95 procent av havet fortfarande är outforskat. Därför är många forskare djupt involverade i att fortsätta bedriva forskning på Marianergraven och andra havsområden. En sådan organisation är Schmidt Ocean Institute som bildades 2009 och består av forskare från olika universitet och institutioner världen över.